Känslan när man går längs en lång grusväg, bort från stora vägen, en bit in bland bygganderna. Får barnhemmet i synhåll, och det kommer barn springandes mot en med öppna armar. Nån som kastar sig i ens famn och resten som håller dig i händerna och armarna. 

Den känslan. 

Sen att få uppleva den dag efter dag! Något man uppskattar ännu mer när man länge efter tänker på det. Inser hur värdefullt och underbart det var..

Härligt när de spöregnat och skorna var riktigt leriga och de hoppa upp i famnen. Haha. 

 

Redan första dagen bar de ut på tur, först visade Hanna oss runt.. 

Där fanns en babybaby class, från ca. 2-7 år, middle class ca. 7/8- 10 år och de äldsta var från ca 12 och äldsta var 16. I den klassen var det inte många. Det var många som väntade och önskade de skulle få någon som sponsrade dem till att gå i riktig skola. 

Sedan gick vi allihop till "the river". Vägen dit var inte ofarlig. Men vacker! 

Där gick vi nerför en slänt och över en bäck, sedan på en smal stig med ett stup och en dal nedaför på ena sidan. Och där gick alla barn, och vi med barn i varje hand. 

Den plasten är så otroligt vacker, och känslan när barnen klär av sig och hoppar i "floden" känns ju som Astrid Lindgrens sagor. Så en sak kan jag säga, de barnen där har trippelt häftigare badplats än här! :-D 

 

Dagarna på barnhemmet var korta men det räckte för efter det var man utpumpad på energi. 

Men den kärlek man får. Att aldrig, en endaste sekund, behöva känna sig ensam. Alltid någon, eller flera, som kramade en och höll i en vars dom kunde komma åt. 

 

Väl hemma for vi till supermarket, när Alvin och Alvina kommit hem, och köpte vatten och toapapper.(Papprena var så mjuka så vi förbrukade mängder, och ides inte fråga efter toapapper hela tiden. Haha.)

 

Och mattiderna är helt andra än hemma. 

Kl. 8, frukost, och det skulle man hålla sig mätt på i värmen och allt, fram till kl. 14. Och sen var det middag vid 20-21, innan vi gick å sov. 

 

Redan första veckan blev språken ett kaos i mitt huvud. Swahili, Engelska och Svenska. När Alvin skulle översätta något till Alvina, som hon inte förstod, från Engelska till Swahili. Så när jag sa något till Alvin:

-Alvin, säg åt Alvina att... så sa jag de på svenska. Flera gånger. De bara kom. 

 

Andra dagen på barnhemmet fick vi se hur de är när de regnar där. Mitt på matte lektionen kom ett ösregn som hamrade så högt i taket att vi inte hörde va den andre sa utan att nästan skrika. Efter en stund slutade de tvärt och solen kom fram. 

Om de regnar, regnar det en stund sen slutar det. Så en regnskur var inget att oroa sig för. De var på nätterna de regnade, och första natten var det riktigt åsk oväder. Men då sover man ju så ;-)

 

Denna 4:e kvällen var det avskeds och födelsedags middag för två volontär tjejer som skulle lämna!